Finalisterna av Årets Kock 2026.
Finalfältet i Årets kock 2026 är klart. Efter två intensiva tävlingsdagar på Stockholms hotell- och restaurangskola den 15–16 juni har sex kockar kvalificerat sig till höstens final, där fem män och en kvinna gör upp om titeln. FFCR var på plats på presskonferensen och talade med finalisterna samt tävlingsledaren Jimmi Eriksson om drivkraft, tävlingsutmaningar och trender i köket just nu.
De sex finalisterna är Jonas Lagerström, Henric Herbertsson, Karl Esplund, Christoffer Rosén, Evelina Änggren, samt William Brittsjö.
Jimmi Eriksson vann Årets kock 2016 och har sedan dess både tävlat för Svenska Kocklandslaget och gått till final i Bocuse d’Or, där han tilldelades ett hederspris. Nu är han tävlingsledare för Årets kock 2026 samt sitter i smakjuryn.
När FFCR frågade honom om han såg några tydliga trender i de rätter som de tävlande skickade in inför uttagningen till kvalfinalen, lyfter han framför allt fisk och havets råvaror.
– När man kommer till den inskickade rätten var fisk överlägset mest populärt och de flesta valde piggvar. Havsrätter var alltså det som trendade. Vi märkte också att det var mycket florala smaker och örter, med sådant som citronverbena, ingefära, citrongräs samt vildväxta örter med citrustoner, vilket jag tycker är intressant.
När det gäller tävlingsråvarorna förklarar Jimmi Eriksson att tävlingsledningen inte utgår från trender.
– Vi väljer råvarorna som är i säsong – det är det enda som är i fokus och ingenting annat. Och det finns en uppsjö av fantastiska råvaror, särskilt så här års, säger han.
Just säsongens råvaror är också något som återkommer när finalisterna beskriver både sitt arbete i köket och vilka riktningar de ser i branschen.
Jimmi Eriksson är Tävlingsledare Årets Kock 2026, Foto Samuel Unéus.
Drivkrafterna bakom att ställa upp i Årets kock ser olika ut, men flera återkommer till viljan att utmana sig själva och utvecklas i sitt yrke.
För Christoffer Rosén, som arbetar på Görvälns Slott i Järfälla utanför Stockholm, handlar tävlingen om att se hur han ligger till som kock.
– Jag ville utmana mig själv och få ett kvitto på var jag står jämfört med andra duktiga kockar.
För Henric Herbertsson, som till vardags är på enstjärniga SK Mat & Människor i Göteborg, finns ett tydligt revanschmotiv. När han tävlade 2023 slutade han tvåa, tolv poäng efter vinnaren Desirée Jaks.
– Jag har ett revanschsug efter att jag hamnade på målsnöret, så jag har inte känt mig klar. Jag gör i alla fall ett försök till och nu gäller det att dra upp essen ur rockärmen.
Evelina Änggren arbetar på tvåstjärniga Signum utanför Göteborg och ställer upp i tävlingen för tredje gången – och tar sig nu till final för första gången.
– Jag ville utmana mig själv och vidga mina vyer, svarar hon.
För Jonas Lagerström, som driver stjärnkrogarna Etoile och Celeste i Stockholm, handlar det framför allt om tävlingslust.
– Många är duktiga och det var tufft. Men det är kul att utmana sig själv och jag älskar att tävla.
Även William Brittsjö beskriver en personlig drivkraft.
– Jag ville göra “lilla mig” stolt.
Smakjury Årets Kock 2026, Foto Samuel Unéus.
När finalisterna beskriver vad som varit svårast i kvalet återkommer flera till samma råvara: vakteln.
Christoffer Rosén framhåller råvarukorgen.
– Den största utmaningen i tävlingen var råvarukorgen, särskilt vaktel, vilket jag inte har så stor erfarenhet av.
Evelina Änggren nämner också vakteln som den största utmaningen, men valde att lita på magkänslan – något som uppenbarligen fungerade. Även Karl Esplund från Gibrand & Sjöberg lyfter fram vakteln som den svåraste delen. Han ställer upp i Årets kock för andra gången och tar sig för första gången till final.
För Henric Herbertsson såg situationen annorlunda ut. Han beskriver tävlingsdagen som lustfylld snarare än problematisk.
– I dag gick jag bara in med glädje och en go’ känsla och kände inte att det fanns så stora utmaningar. Råvarorna var jättefina och jag ville bara laga god mat.
För Jonas Lagerström låg den största utmaningen inte främst i råvarorna, utan i omständigheterna runt omkring.
– Det var att laga mat i ett kök som jag inte känner. Men det jobbigaste var nog ovissheten.
När resultatet presenterades blev han ändå överraskad.
– Man hade ingen aning om hur det har gått, så det här var en chock.
Han syftar på att han fick högst poäng av de sex finalisterna.
William Brittsjö beskriver den största utmaningen som att hålla fast vid sin idé hela vägen.
– Den största utmaningen var att göra sin grej, tro på det och göra det hela vägen.
När finalisterna blickar ut över restaurangbranschen är det framför allt hållbarhet, närproducerat och respekten för råvaran som återkommer.
Christoffer Rosén lyfter hållbarhet och närodlat som de viktigaste trenderna just nu. Jonas Lagerström är inne på samma spår och betonar vikten av att arbeta mer konsekvent med hela råvaran.
– Det som trendar är att arbeta med närproducerat, och att vi ska jobba med hela råvaran. Vi måste våga ta in det mer på restaurang. Vi behöver främja producenterna, få dem att kunna skala upp så att det kan bli något av det, säger han.
Även Karl Esplund återkommer till samma tema.
– Respekt för råvaran ligger i tiden, vilket har med hållbarhet att göra. Man ska tillaga den med känsla och kärlek samt använda hela.
Evelina Änggren tror samtidigt att havets råvaror kommer att få ännu större plats framöver, inte minst tång, och pekar också på ett närmare samarbete med lantbruk och svenska gårdar.
William Brittsjö tror att omvärldsläget kommer att påverka utvecklingen i köken.
– Jag tror att det blir alltmer svenskt och att vi behöver skala upp produktionen av råvaror.
Han ser också en förändring på tallriken.
– Jag tror att baljväxter kommer ännu mer och att mängden kött och fisk på tallriken minskar, men det blir bättre kvalitet, fortsätter han.
Henric Herbertsson vill inte peka ut någon enskild trend, men ser att tekniken får allt större utrymme.
– Det skulle i så fall vara att många lägger mycket kraft på teknik, säger han och tillägger att det kan vara både en för- och nackdel.
Text: Åsa Maria Larsson
Ett extremt väl utvecklat doft- och smaksinne, fotografiskt doftminne samt ett stort intresse har gjort Richard Juhlin till en världsledande champagneexpert. FFCR ringde upp honom för ett samtal om champagne och sommar.
Läs mer »
