Den 1 april sänktes momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Regeringens avsikt är att stötta hushållen i lågkonjunkturen, men sänkningen gäller inte all mat – och nu växer kritiken från restaurangbranschen.
En av de tydligaste rösterna är Jonas Siljhammar, VD på Visita, som menar att reformen skapar en snedvriden konkurrens.
– Framför allt blir det en märklig skillnad mellan den mat som äts på restaurang och den som tas med hem. Regeringen har varit tydlig med att man ska minska på regelkrångel, men i just den här frågan blir det ju tvärtom, säger han.
Jonas Siljhammar, VD på Visita.
Skillnaden i praktiken innebär att mat som gästen äter på plats i restaurangen är belagd med 12 procents moms. Om gästen i stället väljer att ta med sig exakt samma mat i en papperskasse, sjunker skatten till 6 procent. Momsen är alltså olika beroende på var maten konsumeras.
– Det blir både komplicerat och risk för fel – både medvetna och omedvetna. Det såg vi förra gången vi hade en differentierad moms, fortsätter Jonas Siljhammar och syftar på hur det såg ut före 2012.
Då harmoniserade man momsen till 12 procent på både hämtmat och det som åt på plats. Innan dess hade det som konsumerades på restaurangerna varit belagt med 25 procents moms. Syftet då var att förenkla och skapa sund konkurrens och stimulera sysselsättningen.
Reformen var lyckad och ledde till ökade arbetstillfällen, inte mins för de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Eftersom den nyligen genomförda reformen premierar hämtmat och dagligvaruhandeln så missar man den jobbstimulering som upplevdes vid 2012-års reform.
– Vi är ju mycket mer personalintensiva än livsmedelsbutiker, säger Jonas Siljhammar.
Jonas Lagerström driver stjärnkrogarna Etoile och Celeste samt Stella Pizza.
Jonas Lagerström, som driver stjärnkrogarna Etoile och Celeste samt Stella Pizza, anser att det är dags att myndigheterna inte ”glömmer bort” restaurangerna den här gången.
– Jag är inte kritisk till förändring – det är jättebra att man gör något. Men de som har haft det tuffast i branschen är inte dagligvaruhandeln, utan vi på restaurangerna. Vi har gått på knäna, först under pandemin och därefter kom lågkonjunkturen, säger han och fortsätter:
– Vi krögare behöver att folk kommer ut och fyller våra restauranger, vilket skapar viktiga arbetstillfällen. Dessutom leder det till sociala möten. När momsen på livsmedel och hämtmat sänks uppmuntrar man i stället folk att äta hemma. Detta riskerar att öka klyftan mellan de som har råd att gå ut och äta och de som inte har det.
Utöver de sociala och ekonomiska aspekterna finns en rent administrativ oro. För krögarna innebär de dubbla momssatserna att vardagen återigen blir en balansgång mellan olika regelverk.
Jonas Siljhammar framhåller att det snabbt uppstår en svårhanterlig gränsdragningsproblematik, där små detaljer avgör vilken skatt som ska betalas.
– Vad som räknas som takeaway kan vara otydligt – inte minst för mindre företag och cateringföretag. Momsen är ju olika beroende på om personal ingår eller inte, vilket skapar en osäkerhet i redovisningen, förklarar han.
Just den här typen av osäkerhet hade branschen gärna hade velat slippa efter den framgångsrika förenklingen 2012.
Om reformen slår olika beroende på vilken del av landet det rör sig om är för tidigt att utvärdera. En intressant frågeställning är ifall effekterna skulle drabba en stad som Göteborg mer, där det råder en stark cafékultur. Nu när det har blivit billigare att köpa med bullen hem – kommer det leda till att fler att hellre förlägga fikastunden i hemmet än ute på stan? Framtiden att visa om farhågorna besannas.
Text: Åsa Maria Larsson
Den 1 april sänktes momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Regeringens avsikt är att stötta hushållen i lågkonjunkturen, men sänkningen gäller inte all mat – och nu växer kritiken från restaurangbranschen.
Läs mer »
